Fredag den 24/4

Maya är nästan alltid glad. Hon är lite sur om mornarna, och då snackar vi inte mycket utan går det som måste göras. 

Hon är ofta trött och gnällig när jag hämtar på fritis, men det är långa dagar för henne. Hungrig, varm, trött av att suttit en hel dag. 

Den senaste tiden har hon blivit förtvivlat ledsen, som hon var när hon var yngre. Jag vet att puberteten är på väg. Det har redan kommit tecken på det. 

Då ändras man, både pojkar och flickor. Medvetenhet om sig själv. 

När Maya blir riktigt ledsen så slår hon ifrån, blir helt stel och skriker rakt ut. Nästan okontaktbar. Försökte ha henne i knät, men hon är alldeles för spastisk och jag orkar inte hålla ihop henne. La henne i sängen, och bara satte mig bredvid. 

Hon längtade efter Johanna. Så mycket. Innerst inne tror jag hon längtar efter en mamma. Sin mamma. Men längtan gestaltar sig i Johanna. 

Jag fick henne lugn idag, genom att berätta om när hon var liten. Om hur hon kunde gråta och skrika i timmar. Om hur jag gick med henne i famnen på nätterna och dansa till Ulf Lundell, Sniglar och krut.

Ofta fick hon ligga på min mage, min hand smeka ryggen, min skäggiga haka skulle massera huvudet. Metallica i lurarna. Då somnade hon gott.

När Maya snyftat färdigt, och satt i mitt knä, luta sig mot mitt bröst, så fick hon ett troligt EP-anfall. Helt borta i blicken, lite tuggande.. Det blir en inre total panik inom mig.. men jag handlar alltid korrekt och handlingskraftigt. 

Maya har då och då väldigt korta frånvaro attacker, men den här var längre. Ringde 112 medan jag hämtade medicin, men Maya vaknade när jag kom tillbaka. Hon log lite mot mig. Nu är allt lugnt. Vi har pratat ut om att längta efter någon och att det är ok att få vara ledsen. Vi pratar lite om pubertet, men hon vill inte snacka med farsan om det.. Johanna och Lena på skolan är mer ok, och då får det vara så..

Jag måste dock börja googla på hur man ska vara mot en tonårsdotter.. hahaha.. Jag kommer lära mig mycket de närmsta åren..

Både Maya och jag är trötta nu. 

Där hängde du, från morgon till, i bärselen.. Vart vi än var och gjorde.. Jag tränade med dig på mage. Körde chins och dips, så du blev mina tyngder. Fast du vägde inte mycket. Som en fjäder i min famn.

Vi fiskade.. och..

.. gled på stan, solglasögon och Uggla i lurarna.. 

Varning på stan.

Det var en pärs förut, en liten härdsmälta och dos ptsd.. 

Önskar alla en nice helg..

/Uffe