Söndag den 26/4

Mors dag VS Elitloppet

Varje sista söndagen i maj är det ett dilemma. Morsan eller travet. Travet eller morsan. Iår var det ingen tvekan och det sa jag till morsan. Jag kan inte missa mötet mellan Readly Expres och Propulsion.. no no..

Så hon får ett samtal ikväll. Mor lilla mor vem är väl som du.. 

.. och ingen är som hon.. 

Om ni visste vad min mamma betytt för mig genom livet. Hon har alltid funnits tillhands, och utan henne hade jag inte fixat de senaste åren. 

Tiden efter då Mayas mamma stack. De tuffaste tiderna i mitt liv. Du har alltid varit mitt stöd, morsan, och fast jag är lite småsur och irriterad ibland är det nog bara för att jag älskar dig.. 

Jag minns en gång du inte ställde upp, men då var du arg och ledsen på mig. 

Det var när jag fyllde 18 år. Morsan bodde för det mesta hos sin nya man, och jag och min syster bodde i princip själva i en fyra. 

Lindahls party var välkända i början av 80-talet. Iron Maiden och Falcon Bayerskt, segla vidare och CocaCola.. 

På min 18 årsfestkom det många till party.. alldeles för många.. Jag blev full och drog, lämnade partyt bakom mig för att dra på stan. Inatt är hela staden vår, hela staden vår.. 

Kom i slagsmål på Lilla Torget. Vilt slagsmål. Det var inget ovanligt. Den här gången gick det hårt till och plötsligt missar jag att en rak höger är på väg rakt mot min näsa. Tack och godnatt. 

Han vann på knockout. 

Vaknar till av att min polare, Arvid, ruskar om mig och säger att min näsa nästan sitter vid örat.  Vi går hem till mig, kastar ut alla som är på festen och så inspekterar jag näsan och inser att jag måste till sjukan. 

Ringer mamma, mitt i natten.

- Hej mamma, jag har nog brutit näsan och måste till akuten.

- Hrmmff, det får du klara själv, du är 18 år nu..

Oooops..

.. I did´t again..

..Näsan var av på två ställen jag sov min första 18 årsnatt på sjukan. Vaknade bakfull och smärtan from hell, och kände mig ensammast i världen. Operation under lokalbedövning, dom ville söva mig men då hade jag fått vara kvar en natt till och således missa första älgjaktsmorgonen. En hemsk operation. 

Ramlade hem framåt kvällen där släkt och familj väntade. Det var ju kalas för mig. Redan inbokat för längesen. 

Så där satt jag och åt tårta, i ett lulligt morfinrus. Kalaset slutade tidigt och jag förberedde för älgjakt. Matsäck och kläder. 

Den natten hade jag de hemskaste mardrömmar. Hallucinationer. Rosa elefanter och brölande älgtjurar stora som blåvalar. Gapade och skulle äta upp mig. Stirrade på mig med elaka ögon. 

Men, kl 4.30 stod jag med packad ryggsäck och näsborrarna fulla med gasbinda och väntade på min morbror Mats som jag alltid följde med på jakt med.

Satt och stirrade ut genom bilfönstret och såg fortfarande dom där hemska blåvalsälgarna, och tyckte mig se rosa elefanter kika mellan trädstammarna där vi susade fram i oktobermorgonens mörker. 

Jag lovar mig själv att inte skjuta ett enda skott idag, tänkte jag. Jag lovar att aldrig mer dricka alkohol. Aldrig mer morfin. 

Men.. 

Så kom fredagen och Uggla snurrade på spelaren. Gud, jag ska bli bra, men inte idag.. Näsan var ett roligt minne och ett bra raggningstrick.. 

Det är storyn om hur min näsa blev lite sned.

/Uffe