Tisdag
Värsta dagen, alla kategorier, till och med när man är ledig. Den är liksom i mellanmjölkens och jantelagens land. Tror det finns tusen olika sätt att säga hur illa man tycker om måndag. I dont like mondays (Boomtown Rats, Bob Geldof som sjunger, deras bästa låt är däremot Rat trap, andra spåret på skivan.)
Onödig info. Lite nördigt.
Men nördigt är nice. Älskar verkligen människor som är nördiga på saker och ting. Om man är nördig är man troligen väldigt duktig på nåt..
.. och sånt tilltalar mig..
För vad är egentligen viktigt i livet?
Inte är det en tisdag.
Måndagmorgon på jobbet.
- Tjena, allt bra, haft en fin helg?
- Jo, men det regnade ju som fan..
- Ja, svensk sommar i ett nötskal..
- Det var bättre förr..
. Hmm.. hur gick det på travet då?
- Fem rätt! Men om jag hade gjort som jag tänkt från början hade jag haft 7.. Typiskt..
- Hmm.. Jävla äckligt kaffe på det här stället, går ju inte att dricka! (Ändå är man där framåt 11-tiden och tar sig en halv kopp till)
Dagen tickar liksom på med planering för veckan. Snack om helgen och väder och hur ungarna mår.. Det är måndag. Reflektioner från helgen dagen.
Tisdagsmorgon på jobbet..
- Tja.. läget?
- Jo. Bra.
- Hmm..
Kaffet smakar lika illa men man sköljer ner det med ett glas vatten.
- Fan, vad varmt det är!
- Ja, men det kommer säkert regna när jag slutar.
Så försvinner alla bort i skärmens rike. Blicken rakt ner i den smarta telefonen, medans vi blir mer och mer tomma och dumma i huvudet..
Maya är på ett strålande humör och hennes pappa likaså.. idag har det dock varit tungt och känts ganska stressat. Men, det är ju tisdag..
Jag kämpar emot irritation och surhet. För visst kan jag och Maya ryka ihop. Kanske ska jag skriva om det ibland.. och yes, Maya kan vara otröstligt ledsen, i timmar. Hon vill sitta i knät, men hon är för stor och hennes kropp går inte att hålla. Spastisk. Stenhård i muskler och leder går inte att böja. Hela kroppen som en spänd båge.
Jag lägger henne i min säng då, sked, för då kan jag trösta och samtidigt hålla ihop hennes kropp. Då släpper mycket av spasticiteten.
Vissa dagar (helst tisdagar) kan jag vara på uruselt humör. Man är som en tunna dynamit.
Det bästa med tisdag är att den tar slut. Imorgon är det onsdag. Då är det travkväll. Alla onsdagar, Imorgon åker Maya till kortis. Hon skrattar högt och är sådär kvittrande glad som bara Maya kan vara.
På kortis har dom tjejkvällar. Manikyr. Spa. Mys i soffan. Ligga i sänghimmeln. På helgerna är Maya med på allt. Bakar, lagar mat, osv.. Hon kan inget själv göra, men hon är med, i gemenskapen, och hon känner sig älskad.
Det är grunden till trygghet. Att känna sig älskad.
Jag kämpar emot min irritation. Surhet. Tänker att jag har fan inte råd med att slösa bort tiden på att vara sur. Irriterad. Arg.
Idag har det svajat, tröttheten tar kraften ur mig. Jag är även dålig på att äta mat, haft och har en del problem med min mage. Har tagit tag i den biten nu. Lagar matlådor.
Idag rullat och stekt 50 köttbullar, En riktig god gräddsås och potatis, rårörda lingon och inlagd gurka..
Iskall mjölk.
Känner mig glad och har en inre ro, trots att livet är som två Liseberg.
Bjarne var framme idag. Han kanske dyker upp på tisdagar? Men det är en så hemsk och lång, men väldigt rolig historia.. jag ska låta den landa i mig ett tag, för det är som i en film.. Jävla Bjarne att ställa till det för Uffe..
Igår bytte vi knapp på Maya. Magen ni vet, där hon får sitt käk. Det är lite skumt att göra, dra ur något ur magsäcken och se ett hål rakt igenom. Hon skriker och är ledsen, men det blir bättre och bättre, hon är lugn nu mot förr. De första bytena av knapp fick göras under narkos.
Att dra ur knappen är inga problem, men att sätta i den nya är värre. Helst om hon spänner sig och magmusklerna blir stenhårda. Då får man ta i och då gör det ont.
Nu har hon tusen frågor om allt om knappen. Varför hon har den osv osv..
Den storyn är lång. För lång att skrivas om en tisdagskväll.
På Mayas skola börjar dom med studiedag. Typ den 20e nästa vecka. Det är en tisdag.
/Uffe
❤️
SvaraRadera