Söndagkväll och jag tänker mig lurarna på och ett ritblock. Tror jag.

Kortishelgen, den så efterlängtade är slut. Har jag tagit hand om tiden? Det beror nog på. Jag måste sluta ångra det jag inte gör. 

Jag har bett flera jag lärt känna genom åren att gästskriva på min blogg. Sådana människor som betyrtt något och lärt mig saker. De som har något viktigt att förmedla.

Ikväll, så gästskriver Mia, äntligen. Om jag ska vara ärlig så hade jag nästan glömt att jag bett henne, men när jag i veckan fick ett mess ifrån henne så kom jag ihåg. 

Ett viktigt ämne som hon och jag pratade mycket om. Hur det blir sen? När barnen blir vuxna. 

Vi är många föräldrar till barn med funktionsnedsättning, och tanken hur det ska bli sen är en källa till oro. Därför är det viktigt för oss att lyssna och lära av de som gått före. 

Det betyder mycket för mig att Mia skriver på min blogg. Hon har något viktigt och fint att förmedla. 

Tack Mia!

Hennes inlägg finns att läsa efter detta inlägg.

/U