Vår kväll. Min fina dotter och jag. Vi har landat och äter räkor, rostat bröd och god ost. Ett stearinljus tänt och Findus och Pettson på TV. Man får liksom vara flexibel men en envis 11 åring..

Det är ett vackert liv. Ett sorgligt. Ett fint och väldigt kärleksfullt.

Inatt har hon varit vaken ett antal gånger. Jag har vänt. Jag har bekämpat snorkråkor och jag har bytt blöja. Allt som i en bubbla av trötthet.

Somnade väldigt skönt vid 03.30, och när klockan ringde 04.50 tänkte jag att jag aldrig vill gå upp, men några snoozningar senare vacklade jag frusen upp till köket och slog på kaffebryggaren. Mollbergs blandning kan man lita på...

Men en kylig lägenhet gör det ju inte enklare att kliva upp från duntäcken och sköna kuddar, så Lindahl funderar på pyjamas, men inser att jag är för ung för en sådan. Den får vänta några år till..

Efter kaffe och dusch går jag in och väcker filuren med tänt ljus, tycker det är taskigt att tända en lampa rakt i nyllet när hon är sååå trötter.

- Maya, dags att vakn men du får ligga en stund till..

Hon sträcker ut som en kelig katt, och gosar ner sig i kudden igen. Jag plockar fram hennes kläder och fixar skolväskan. Förbereder hennes frukost. 1 dl havregryn, ett ägg och turkisk yoghurt. En gnutta salt och olivolja. Mixat är det en perfekt frulle till en växande dam.

- Maya, nu är det dags..

Hon tittar på mig och sen på sig och jag förstår inte alls vad hon vill.. men efter lite forskande frågor fattar jag.
Hon vill ligga på min arm en stund innan vi går upp.
Så hundra kilo pappa kryper upp i hennes säng, kryper ner under täcket och så bara ligger vi så ett tag. Hon på min arm, gosar in sig i mitt bröst, nästan så vi somnar om igen..
Vem kan gå in i väggen är sådana stunder förgyller vardagens bekymmer??

Det är tufft att kliva upp. Att klä henne då hon egentligen bara vill ligga kvar och se film och vara med farsan..

Sådant som gör att jag orkar. Glädje och kärlek. Omtänksam omsorg om henne och våra liv. Där finns inga väggar.. inga murar att riva..

Nu ska vi fortsätta ha mysfredag. Troligtvis kommer hon snart att gäspa ikapp med mig och vilja gå och lägga sig. Troligen lägger jag henne  och pussar godnatt. Troligen vill hon ligga på högersida för att efter fem minuter ropa att hon vill vända sig till vänstersida, med all säkerhet kommer jag vända henne.
Medan jag väntar på att hon ska somna dricker jag säkert ett glas iskaffe och när hon somnat kastar jag mig i soffan, blundar och slumrar till.

Åldern. Trötthet.

Kanske ska jag köpa den där pyjamasen ändå. En Uffe pyjamas. Ingen ser mig ju ändå..

Tänkt mycket på en kommentar jag fick på ett av mina senaste inlägg där en man tyckte jag skulle söka till vårdcentralen för att jag inte skulle gå in i väggen. Väggen? Vårdcentralen, vad ska dom göra? Ge mig medicin?
Om jag inte gått in i väggen än så kommer jag inte göra det och om den kommer är den av papp och jag kliver rakt ut och in i något annat.

Tar hjälp hela tiden. Vet precis vilka och vem jag ska ringa i olika frågor. Man måste vara förberedd och jag känner mig själv så pass bra att jag vet när demonerna nafsar mig i hälsenan. Att jag sedan vissa dagar går sönder och ligger i fosterställning och gråter är en annan sak och det kanske är det som är skillnaden..
Mannen som skriver kommentaren säger oxå att det inte är ett dugg tufft att var macho och inte visa känslor? Undrar stilla om han läst min blogg`?
Jag har en fin kontakt med mina känslor och visar dem. Visar min ilska. Min sorg. Min sårbarhet. Gråter öppet med eleverna och det är en av mina styrkor. Jag är inte macho, men en alfahanne, och det skriver jag med självsäkerhet för det är sanningen.
Alla får tycka vad dom vill över min ärlighet, men jag vet att jag kan få ett helt rum med människor att tystna när jag kommer in.. Jag vet att jag tar kommandot när andra velar.. Jag vet att flocken trivs med mig och följer. Jag är en trygg man och det har inget med macho att göra..

And, yes, jag är galet trött ibland. Yes, har ingen energi och kan bli sittandes och bara glo rakt ut när ungen somnat..
Men jag har för mycket att leva för. För många jag vill lära känna, för mycket att vilja uppleva för att ha råd att gå in i väggen..
.. min längtan och saknad har inga gränser och jag tänker inte låta en vägg förstöra det.

Kaxigt sagt, ja, men det är så jag känner. Bara jag. Mitt liv.

Har träffat så många som har gått in i väggen och dom har min fulla respekt. Jag säger inget och jag dömer inte dom som svaga människor, men vi är annorlunda..

Om jag inte gick in i väggen när jag var hemlös. Om jag inte gick in i väggen efter Mayas operationer. När jag inte sov på flera månader utan bara fanns för henne. Om jag ännu inte gått in i betongen.. så?

Mina ord och mina bilder är en flykt. En ventil för min själ att få vila. Få terapi. Min musik, Mitt fiske. Min natur.

Förstå mig rätt nu, kära läsare, för jag respekterar er alla och den situation ni är i. Vi har alla våra problem och ingens problem är större än någon annans, det är kanske jag som hanterar saker och ting på ett sätt så jag orkar..

.. som att jag sen ett par veckor har bestämt mig att lägga mig allra allra senast klockan 22. Helst tidigare.
Tar med mig datorn in i sängen. Ser Engelska antikrundan och dokumentärer om bin. Bin är mina nya idoler. Fantastiska djur och till sommaren hoppas jag vara biodlare. Vill ha några bikupor som jag kan sitta och chilla vid. Skörda honung och få kraft från deras magiska liv.

En macho biodlare. Låter som en fin framtid.

Ikväll ska jag ta på mig och rulla in mig i min tjockaste filt, sätta mig på balkongen och dricka en god öl, alkofri såklart.. hämta kraft och fylla hjärta och själ med det jag vill ge..

Kanske är det att jag är nykter och drogfri sen så många år som gör att den där väggen håller sig borta?

Varje lördag då Maya är på kortis åker jag till henne på lördagf örmiddagen. En puss, en kram, ett ögonblick av mitt liv, men minnen för ett helt liv.. Att ta sig tid för den jag satt till världen.. mitt barn..

Så frö. Skörda glädje.

Bygg förtroende och se självkänslan växa likt vackra blommor om sommaren.. 

Önskar alla en nice och fridfull helg..

/Uffe