Maya och jag önskar alla en fridfull julhelg. Lova oss att ni tar hand om varandra. Stannar upp lite i vardagen och tänker på vad som egentligen är värdefullt och vad som är fint att ge bort. Är det den nyaste mobilen, ett PS, en cykel eller leksaker som ändå bara kommer ligga och skräpa om några veckor. Fråga ungarna om dom kommer ihåg vad dom fick förra julen?

Det kanske är så att lyckan i barns tindrande ögon är att du är där. Att du har tid och inte säger:

- Du får vänta, jag måste bara..

Vår jul börjar hos min mamma, världens bästa farmor och mormor, dit kommer även lillsyrran med man och deras barn, vuxna ungar är dom.. Hos kära mor äter vi frukost och delar ut lite julklappar, de flesta är nog adresserade till Maya skulle jag tro.
På eftermiddagen och kvällen är vi hos syrran. Där är det mat och julklappsspel.. Julafton brukar för min del vara soft och skön. Jag är. Bara är.

Många av mina tankar ikväll går till de elever jag arbetar med, de som inte firar jul, de som troligen inte får någon julklapp, för dom är julafton som vilken dag som helst. Tragiskt, men sant..

Mina tankar går även till de barnen som har föräldrar som dricker för mycket alkohol. Jag har sett det på nära håll och mitt hjärta blöder av den misär som råder i många hem.

För en vecka sen avled en av mina finaste vänner, hon var en fantastisk människa, klok och snäll, omtänksam och en underbar mamma. Hon lämnade tre stycken barn, alla under 10 år, efter sig som imorgon får fira sin jul utan henne.
Hon älskade julen. Fullkomligt gjorde allt för att hennes barn skulle få den där julen som alla barn vill ha.
Jag har känt henne i många år, och hjälpt henne många gånger då hon behövde stöd, samtal och ibland någonstans att sova. För hon var gift med en man som misshandlade henne. Han var grymt elak och knäckte henne både mentalt och kroppsligt. Han använde alla tricks han kunde för att fånga in henne i sitt nät av ondska. När hon var iväg på sitt, så använde han barnen som vapen och bröt ner henne när han sa att hon var en värdelös människa, en usel mamma och en kvinna som inte dög till något annat än möjligen ha sex med, om ens det. Han slog henne så groteskt mycket vissa gånger och han spann ett nät runt henne så hon inte varken vågade eller kunde gå ut. Fånge i sitt hem. Flera gånger försökte hon ta sig ifrån honom, senast i våras då hon fick en egen lägenhet och var som en kvittrande fågel.
- Äntligen Uffe..
Men allt blev mycket värre. Hon slutade helt att höra av sig till mig och jag vet att det var för att han var svartjsuk och förbjöd. Han är så otäckt manipulerande och feg och ett enormt kontrollbehov. Han hackade sig in på hennes mobil och visste precis vart hon var.
En gång var hon och jag ute och plockade svamp, hon var så där strålande glad och underbar som bara hon kunde vara.. men så plötsligt blev hon tyst, inbunden och med en sorgsen tårig blick. Hon visade mig ett sms, där han skrev varför i helvete hon var ute i skogen och med vem. Han visste exakt på pricken vart hon var för han skickade en karta där han satt ut en koordinat, och där var vi..

Hon orkade inte mer och hennes enda utväg blev till slut att avsluta sitt liv. Hon blev inte ens 30 år.  Nu har hon frid inom sig och en av de vackraste stjärnor har tänts på vårt himlavalv..

Jag har sorg inom mig. För henne, men även över alla andra kvinnor som lever under ett ständigt hot att få stryk psykiskt och fysiskt. Det gör ont i mig och jag skäms över dessa kryp till män. Små rädda män, fega kryp.. Jag känner mer och mer att jag måste göra något, att vi män som har respekt och kärlek i hjärtat måste stå upp och vara modiga och säga att nu får det fan vara nog. Vi måste förmedla till barnen hur man ska vara. Vi måste få alla att förstå att ett nej är ett nej och det respekterar man.

Ikväll tänder jag återigen ett ljus för henne, men även för en annan fin vän som somnade in inatt. Lasse hette han, en man som gick sin väg, som stod upp för det jag skrivit om, en man som stannade upp och tog sig tid, en man som levde i ärlighet och stolthet.
En fantastisk musiker.
Sovgott Lasse och tack för allt och för din musik du lämnar efter dig..

Lyssna på honom

Mina tårar rinner och jag kan inte riktigt finna ro inom mig. Jag kan inte förstå hur denna ondska ska få finnas..

Vad du är vacker, min vän, jag saknar dig så enormt mycket. Fina Sofia. Jag kommer aldrig glömma dig och våra stunder tillsammans..

/Uffe