Ryggskott, apjakt och en ledig dag

Nu är Alexander framme i Thailand och har checkat in där han ska bo ett tag, jag har ingen aning om hur länge och när han ska vidare. 

Det har flyttat in en enorm oro, men mest en längtan som jag inte känt på länge. Mina tankar om det han gör, sin själsliga resa, det börjar bli en djup respekt men även ett uppvaknande. Det är kanska sådana här, extrema saker som bryter vardag och förhållande mellan varandra. 

Idag skickade han kort, från djungeln, han var på apjakt, men då för att fotografera, men han hade inte sett några. 

Han verkar ha det fint, och jag är stolt pappa, dock kommer det dolkar av ångest oro när jag tänker på att han är där alldeles ensam..

,, Men jag har ju alltid varit ensamvarg. Oj, oj, vad jag gått igenom alldeles själv..

Ledig idag. Sååå skönt att skicka iväg ungen med skoltaxin och sen gå upp och kasta mig i soffan och bara få vara med mig själv. Inga krav. 

Rastlösheten slog ändå till och efter ett par timmar stod jag nere på gymet..

Hade tänkt ett långt inlägg, men livet utanför bloggen kräver min uppmärksamhet.. Sen kommer jag nog somna tidigt..

Njut av livet, kära läsare..

/U