söndag 14 juli 2019

Söndag..

.. den stora sommartröttheten rullar in..

Mornarna är hemska, men kvällarna så underbara. kontraster. Vill inte gå och lägga mig om kvällarna, men slumrar alltid i soffan. Igår låg jag på balkongen, funderade, blundade och vaknade efter nån timme. Frusen. Tog mig in i sovrummet, men kände hunger så åt min kvällsranson havrefras och började se på en dokumentär om Mao Tse Tung, jag blir rädd över att så onda människor så lätt får makten.. En av världshistorien mest hänynsfulla..

När kommer nästa? Har han kommit redan, kanske? Eller kommer det överhuvudtaget bli en man? Historien är full även av onda maktlystna kvinnor..

Idag är det sådant som får mig att bli rädd..

Varmt idag. Hängt på balkongen. 


Torskat helt på jordgubbar och blåbär, röd mjölk och en skvätt grädde.. smula havrefras över.. 

.. eller vispa grädde, blanda med kvarg (ingen larvig light, utan äkta kvarg)jordgubbar, blåbär.. rostade nötter på.. lite mörk choklad och en god kaffe..

Kan man äta när som..

Orden tryter. Tröttheten. Men livet är bra. Sommar är en väldigt underbar tid..


/Uffe

fredag 12 juli 2019

Fredag den ?

Kommer inte på vilket datum det är. Trött och ointresserad. Min hjärna går ändå på högvarv..

Jag brukar säga att det är Ugglas fel att livet blev som det blev. 



Vi.. här är vi på väg hem och Maya har valt den lilla leoparden till kalaset. Hon har varit på kalas. Inte jag. 
Jag hängde hos Mårten 1,5 timme och spelade en runda golf. 

En bra dag som har varit som att gå på speed. Kommer nästan inte ihåg vad jag gjort.. Tänkte att jag skulle skriva nåt vackert ikväll. Få ur mig av alla känslor som bubblar. Som sprack. Bara en springa av sol härinne..

Såklart allt är Ugglas fel. Kassetband. Freestyle. A-sida Magnus Uggla "Vittring. B-sida Ebba Grön "We´re only in it for the drugs"..

Såklart.. 

Efter en dag fick jag spader..

Jag är ett asfaltsbarn. Älskade naturen, men längtan till stan. Känslan att glida upp Nygatan, troligen, haka på polarna.. hänga.. Be somone..

Vara älskad. 

Åh. 

Hur viktigt det är att vi älskar. Visar våra barn det vi en gång ville. Att sätta ett barn till världen måste ju vara bland det vackraste av allt. 
Så, älska.. Visa.. och om du har världens sämsta dag.. säg det.. säg att du älskar dom ändå.. 

Det lilla vi ger.. den sista droppen vatten kan vara räddningen.

Blir så jävla berörd av att se all bedrövelse i världen. På sant, det skär som knivar i mig. Krig. Svält. Katastrofer. Barn som skriker efter mat.

Jag är fadder för ett barn i sydamerika. Han är i Mayas ålder och mina pengar går till hans skolgång. Jag har varit det i flera år, och hade ibörjan kontakt brevledes med honom. Nu är det längesen jag skrev. Kommer knappt ihåg vad pojken heter. Hemskt. Jag återkommer, kära dagbod.. om pojken i sydamerika..

Det svaret som redan var givet..

.. yes, been there done that..

Det andra kassetbandet som gick hårt var Lundells RippRapp och Kiss "Destroyer", troligen en av världens bästa skivor. Snacka om att bryta gränser. 

Jag gjorde revolt tidigt. Sa ifrån och gjorde som jag ville. Bodde på stan. Skolkade. Reglerad. Kurator, haha. Punk. Hårdrock. Snus. Jeansjacka med Ozzy-märke på armen. Black Sabbath på ryggen. 
Sabbath har hjälpt mig genom många kriser. Tack. 

Varit kär så många gånger.. 

Det har nog alltid funnits en längtan i mig, en längtan som jag inte riktigt själv kommer att förstå..

Allting som jag vill kan jag göra..

Glöm inte det.

/Uffe


torsdag 11 juli 2019



Tröttheten om kvällarna är total. Känner mig som en urvriden gammal Wettexduk, som har gjort sitt. På mornarna har den torkat och fixar ett tag till..

Dags att köpa nya..

Så att det inte kommer uppdateringar här på bloggen är enbart livets fel. När Maya väl somnat är min hjärna på strejk. Funkar inte.

Kontakten hjärna-fingertoppar är bruten.

Nu.. Frukost och sommarlovsmorgon..

Ha en nice dag..

/Uffe

tisdag 9 juli 2019

Gränslösa

Maya kom hem idag. Det blev inte en optimal, pedagogisk hemgång. Pappa borde ha planerat bättre, men ibland kommer arbete mellan.
Just idag var jag tvungen att jobba. 
Så Erik hämtade Maya på kortis och tog en promenad hem.

Jag har jobbat med Micke idag. Fönsterputs. 

Efter en ganska jobbig lägenhet (tråkiga fönster) så satt vi en stund i bilen och softade ner. Vi har kul tillsammans. Precis lika mycket som vi kan vara sura och buttra. 

Då när vi satt där kom Maya Maria Lindahl och rullade förbi. Jag blev förvånad. Hon blev förvånad. Glad och ledsen. 
Såg underläppen darra samtidigt som hon ville skratta. Hon har gråtit och varit ledsen hela dagen. Tills jag kom hem. Tills hon och jag gick hand i hand till affären. Rent praktiskt är det nästan omöjligt att gå hand i hand och samtidigt dra en rullstol.. men allt går med träning.. för allt behöver inte vara precis som allt annat.

Hon blev ledsen igen, när hon fick mat. Övertrött. Längtade tillbaka till all rolig personal (som är helt underbara), kompisarna och allt annat kul som inte pappa kan ge.

Jag ger det jag ger. Gör mitt bästa och vet att det räcker långt.

Det här mailet börjades skrivas igår, men jag var trötter och slumrade i soffan, och sen orkade jag inte, eller glömde helt enkelt bort.

Natten har varit ganska rörig. Maya har varit orolig, drömt och haft en täppt näsa. Jäkla snorkråkor att störa vår nattsömn.
Det är ändå skönt att hon ligger i sin säng. Det underlättar när man kan höja sängen utan att själv behöva lyfta och hålla henne upprätt. Få nässpray liggandes är ingen höjdare.

Höfterna krånglar ibland, hon har besvär med sina ben. Ont och besvärligt för både henne och oss som sköter om henne.

Maya längtar jättemycket efter kortis (pappa är verkligen trist, på sant), så idag var vi och hälsade på där. Oj, vad hon trivs.

Jag är stolt att hon är så självsäker och vågar. Vill. Jag är glad att hon alltid är nära till skratt. Förstår humor på ett vuxet sätt, och har en livsglädje som är svår att finna i världen..

Kvällens musik

Skutan går på rätt köl. Möjligen lite stormigt, men inte mer än vad skepparn tål
Nu ska vi bekämpa dom, de små hårda rackarna om gömmer sig i näsan. Dom ha mött sin överman..

/Uffe

lördag 6 juli 2019



Som sand i ett timglas. Obönhörligt rinner tiden utan att vi kan stoppa den..

Två nätter kvar.

Saknar henne, min pärla, krigarprinsessan.. hennes skratt och busiga ögon. "Onda blicken" "Snabba blicken"..

Onda blicken är rolig. Då tittar hon argt under lugg. Hon gör det om hon tycker vi andra pratar för mycket om sånt hon inte gillar.  Ni vet, vuxna saker..

Igår när jag ringde och sa godnatt, berättade jag att vi ska åka till Gröna Lund om en vecka. Hon blev så glad och kunde inte sluta skratta. Underbara unge.

Klockan är 22.. och jag balanserar på gränserna. Lägga mig? Låta mig komma ner i varv, i det vanliga igen..

.. men jag vill inte, för det är ikväll, imorgon jag har landat på riktigt. I mig vet jag ju, att det är en vecka till jag behöver..

Så är det inte..

/U

fredag 5 juli 2019

Fredag.. 

Musik i lurarna och trots iskyla pysslar jag på balkongen. Solen lyser o det finns ju ulltröjor. 

Kom hem igår, lite struligt med kortis, men löste sig. Ville nog vara borta en natt till, men trivs ändå. Kommer ha en dag hemma, bara vara, kanske jag får iordning i kaoset eller så somnar jag i ett inferno. 

En sak är säker, ikväll spelar jag golf. Nu är det på allvar.

Träffas hos Mårten. En vän sen många år. Lagar god mat. Äter. Han dricker rödvin, ett intresse vi delat förr i tiden. 
God mat och sjysst rödvin. Idag har han en stor vinsamling, och jag är nykterist, men jag har nördat in på alkofri öl och det finns en hög av det. 

Besökte Skara Domkyrka. Där kom Bjarne fram. Tog en del selfies i altargången, men fick inte till nån bra, så jag gick omkring där som en fåfäng tonåring och fotade mig själv. 
Jag var ju ensam i kyrkan. 
När jag var klar med min session, ser jag en liten farbror sitta i en av bänkar. Längst in. Blänkande flint, 
Jag hajade till, liksom vart kom han ifrån..

hahaha.. han måste tänkt att det inte är nån fason på dagens ungdom..

Trots tårar och svåra beslut så ler jag någonstans i själen.

Letar efter nyckeln till bojorna.

Begravning idag. Jag är där i tanken. Bär dina sorger. Mina egna på axlar tunga av bördor, men på något sätt orkar jag dom, och kan ändå öppna famnen för de som behöver mig..

Tårar är vackert. Minnen som vi bär med. Men saknaden. Den eviga. Kan inte ta bort ditt nummer från telefonen, för då är du liksom borta för alltid..

Min vän.


/Uffe

måndag 1 juli 2019

Måndag.

Ledig. Vi hade en mysig morgon och förmiddag. Packade väskan. Maya valde kläder. Det blev många.

Sen kom både Johanna och Mia och hämtade henne och tog en lång promenad till kortis. Jag plockade iordning allt annat. Åkte och hämtade ut medicin. Köpte solkräm. Tog ut en sommarpeng. 

Tänker att jag måste vänja mig. Att det är den här vägen vi måste gå. Banden knyts upp, men roten dör aldrig..

Den vi en gång sådde..

Just nu har jag en känsla av panik. Ångest. Vrede. En inre stress att hinna allt och inget. 

Ringde en vän idag, kanske en av de allra finaste och godhjärtade människor jag känner. Stenhård i affärer, men ett hjärta av guld..

Möjligen kan jag hyra eller till och med få låna en bil.. Det öppnar mina vyer.. Funderar att kolla vart vädret ska vara bäst.. söder eller norr..

Få göra det jag vill.. roadtrip.. on my own..


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

.. hennes säng är tom. Hjälpmedlen står som nakna skelett. Spöklikt. Fast det gått så många år, och jag är van vid hjälpmedel så undrar jag vart jag kommit. Till vilken värld? 

Den världen där ingen är så värdefull. 

Älskar min skatt, så innerligt, och visst fan gör det ganska ont ikväll. Jag vet ju, hur många frågor hon har.. 

Skatten vid regnbågens slut. 


Maya&Mia. Mia kom till oss som avlösare redan innan Maya var två år. Då var hon en liten plutt. En tjej som hade haft sin pappa som enda trygga punkt. Ibörjan kunde jag inte gå ut ur rummet. Hon följde med överallt. 
Hängde på armen som en schimpansunge..

Men Anna-Maria och Mia är de två som fick Maya trygg, och Safie på dagis. Tack änglar för att ni skickade dom till oss, vet inte vad vi skulle gjort utan er..

Mia arbetar inte alls med Maya nu. Hon kommer ändå. Hon vill vara en del i Mayas liv. Vara barnvakt. Ta Maya nån natt. Fantastiskt.. det är godhet..

Anna-Maria finns också kvar, men hon har sin unge på heltid, och tiden (denna eviga tid)räcker inte till.. 

Nu babblar jag. 

Så.. godnatt..

/Uffe