Sov hur länge som helst igår och inatt. Alla krafter har tagit slut och visst finns det en oro inom mig.
Jag har gått igenom många väggar, men en dag, kanske den är av betong..

Åkte till Omberg, Vättern, fiske några timmar med Mårten. Ganska långt att åka. Ganska lång att gå. Väldigt jobbigt att gå. Branta backar och slingriga stigar. Det är verkligen ett paradis och där vi alltid är själva.. idag var det inte så, men det får bli en annan historia.

Mårten är även fotograf, så han har tagit foto på mig, vattnet och himlen.. vi mår bra tillsammans..

Själv kan jag inte ta några foto med min mobil. Linsen är sprucken. Däremot kan jag ta selfies.. lite galet.. social medier.. utvecklingen..

Saknar en kamera, men är helt ointresserad av en mobil..

Vättern är en magisk sjö. Omberg är en mystisk plats. Där lever trollen. Från skogarna på Omberg kom mycket av John Bauer motiv ifrån och när man går där ser man nästan hur trollen kikar fram..

Dags för sängen. Hämta Maya på kortis och köra henne till fritis. Hon skulle egentligen varit hemma, men fritis ska göra nåt kul och hon ville vara med.. så.. självklart..

eller hur?

/Uffe

Ikväll är det lugnt i mitt hem. Ingen fröken bus. Ingen assistent. Bara jag. Sittandes i soffan och gör ingenting, och försöker vara nöjd med det..

.. och så har jag suttit hela kvällen. Slumrade till förut och vaknade med ett ryck. Nära panikslagen. Hörde Maya i larmet. I drömmen.

Känner mig tråkig. Ja, tråkig och långt ifrån den jag var. En gång.

Det var en gång för längesen..

.. en Uffe som inte hade tvekat..

Äventyret framför allt.

Nåväl. Denna man är i alla fall besiktad, nån tvåa blev det, så ombesiktning om en månad. Imorgon är jag helt ledig. Kan sova hur länge som helst, eller gå upp tidigt och åka till sjön.. egentligen skulle jag åka och ta ett nattbad. Nu. Bara ta bilen..

Men jag orkar inte.. hemskt att säga så.. orkar inte.. Sad but true..

Sol. Jag tror på sol. På värme. Sand mellan fötterna.

Imorgonkväll åker jag till Vättern med Mårten. Fiske. En stund av samtal. Troligen en magisk solnedgång. Den glöder i väster.

Tänker att jag måste vända det här nu, magkrångel och tunga steg. Hur ska jag dansa nerför trapporna igen?

Ska lägga mig nu. Hoppas på sömn. Försöka jaga bort den vilda demonen. Försöka inse kl 05.30 att jag kan somna om..

/Uffe

Det är tisdag. Jag mår inte speciellt bra. Har varit på vårdcentralen idag och pratat med farbror doktorn. Om magen och mitt illamående och trötthet. De senaste dagarna har varit hemska. Som att gå motströms hela tiden. Varje steg är en kamp.
Men även om mina fingrar som värker som eld. Höger pekfinger är så ont och när jag rör det känns det, ni vet, som tusen knivar.
Artros. säkert. Ändå kollat reumatisk.

Magkatarr och gastroskopi.

Thats life.

Jag måste ta mer hand om mig.

Dags för ett par dygn på kortis. Imorgon hade jag en del bestämt, men avbokar. Jag kommer vara hemma, sova, se en film, äta nåt gott, slumra, se tv.. kanske läsa några rader.. inte dricka kaffe.. och inte snusa..
Jag åker med Mayas kortissaker runt kl 17.00, och ger ungen en stor kram innan vi säger tja för några dygn..

Skönt som fan, tycker både Maya och jag..

Framåt kvällen ska jag ut i skogen. Gå till en sjö. Ta vattenprover och bara kolla. Men bara nån timme och bara om min vän Mårten följer med. Vågar mig faktiskt inte ut i skogen alldeles själv just nu.

Kvällens musik

Ibland känns det som ett mörkt regnmoln förföljer en. Imorgon ska jag blåsa bort dom. Lovar bättre väder, för jag brukar få det jag vill ha..

För fan..

Heter den här. För det är just så mitt liv känns ibland. Som ett mörkt moln som förföljer mig vart jag än går.

Vad det är vet jag inte. Förutom att demonerna är med, men även mitt tunga sinne. Bördan jag bär. Det jag ger. 

Lika underbart glad som jag kan vara, lika ledsen och skör är jag, vissa dagar, ibland i veckor. Det är i mörkret jag finner kraften tror jag. 

Min skata har varit här igen. Påmint om att jag ska komma ihåg vart jag kommer ifrån.

"Jag kan bara behålla det jag har genom att ge bort det"

/Uffe

Söndag..

.. den stora sommartröttheten rullar in..

Mornarna är hemska, men kvällarna så underbara. kontraster. Vill inte gå och lägga mig om kvällarna, men slumrar alltid i soffan. Igår låg jag på balkongen, funderade, blundade och vaknade efter nån timme. Frusen. Tog mig in i sovrummet, men kände hunger så åt min kvällsranson havrefras och började se på en dokumentär om Mao Tse Tung, jag blir rädd över att så onda människor så lätt får makten.. En av världshistorien mest hänynsfulla..

När kommer nästa? Har han kommit redan, kanske? Eller kommer det överhuvudtaget bli en man? Historien är full även av onda maktlystna kvinnor..

Idag är det sådant som får mig att bli rädd..

Varmt idag. Hängt på balkongen. 

Kvällens musik

Torskat helt på jordgubbar och blåbär, röd mjölk och en skvätt grädde.. smula havrefras över.. 

.. eller vispa grädde, blanda med kvarg (ingen larvig light, utan äkta kvarg)jordgubbar, blåbär.. rostade nötter på.. lite mörk choklad och en god kaffe..

Kan man äta när som..

Orden tryter. Tröttheten. Men livet är bra. Sommar är en väldigt underbar tid..

/Uffe

Fredag den ?

Kommer inte på vilket datum det är. Trött och ointresserad. Min hjärna går ändå på högvarv..

Jag brukar säga att det är Ugglas fel att livet blev som det blev. 

Kvällens musik

Vi.. här är vi på väg hem och Maya har valt den lilla leoparden till kalaset. Hon har varit på kalas. Inte jag. 

Jag hängde hos Mårten 1,5 timme och spelade en runda golf. 

En bra dag som har varit som att gå på speed. Kommer nästan inte ihåg vad jag gjort.. Tänkte att jag skulle skriva nåt vackert ikväll. Få ur mig av alla känslor som bubblar. Som sprack. Bara en springa av sol härinne..

Såklart allt är Ugglas fel. Kassetband. Freestyle. A-sida Magnus Uggla "Vittring. B-sida Ebba Grön "We´re only in it for the drugs"..

Såklart.. 

Efter en dag fick jag spader..

Jag är ett asfaltsbarn. Älskade naturen, men längtan till stan. Känslan att glida upp Nygatan, troligen, haka på polarna.. hänga.. Be somone..

Vara älskad. 

Åh. 

Hur viktigt det är att vi älskar. Visar våra barn det vi en gång ville. Att sätta ett barn till världen måste ju vara bland det vackraste av allt. 

Så, älska.. Visa.. och om du har världens sämsta dag.. säg det.. säg att du älskar dom ändå.. 

Det lilla vi ger.. den sista droppen vatten kan vara räddningen.

Blir så jävla berörd av att se all bedrövelse i världen. På sant, det skär som knivar i mig. Krig. Svält. Katastrofer. Barn som skriker efter mat.

Jag är fadder för ett barn i sydamerika. Han är i Mayas ålder och mina pengar går till hans skolgång. Jag har varit det i flera år, och hade ibörjan kontakt brevledes med honom. Nu är det längesen jag skrev. Kommer knappt ihåg vad pojken heter. Hemskt. Jag återkommer, kära dagbod.. om pojken i sydamerika..

Det svaret som redan var givet..

.. yes, been there done that..

Det andra kassetbandet som gick hårt var Lundells RippRapp och Kiss "Destroyer", troligen en av världens bästa skivor. Snacka om att bryta gränser. 

Jag gjorde revolt tidigt. Sa ifrån och gjorde som jag ville. Bodde på stan. Skolkade. Reglerad. Kurator, haha. Punk. Hårdrock. Snus. Jeansjacka med Ozzy-märke på armen. Black Sabbath på ryggen. 

Sabbath har hjälpt mig genom många kriser. Tack. 

Varit kär så många gånger.. 

Det har nog alltid funnits en längtan i mig, en längtan som jag inte riktigt själv kommer att förstå..

Allting som jag vill kan jag göra..

Glöm inte det.

/Uffe

Tröttheten om kvällarna är total. Känner mig som en urvriden gammal Wettexduk, som har gjort sitt. På mornarna har den torkat och fixar ett tag till..

Dags att köpa nya..

Så att det inte kommer uppdateringar här på bloggen är enbart livets fel. När Maya väl somnat är min hjärna på strejk. Funkar inte.

Kontakten hjärna-fingertoppar är bruten.

Nu.. Frukost och sommarlovsmorgon..

Ha en nice dag..

/Uffe

Gränslösa

Maya kom hem idag. Det blev inte en optimal, pedagogisk hemgång. Pappa borde ha planerat bättre, men ibland kommer arbete mellan.

Just idag var jag tvungen att jobba. 

Så Erik hämtade Maya på kortis och tog en promenad hem.

Jag har jobbat med Micke idag. Fönsterputs. 

Efter en ganska jobbig lägenhet (tråkiga fönster) så satt vi en stund i bilen och softade ner. Vi har kul tillsammans. Precis lika mycket som vi kan vara sura och buttra. 

Då när vi satt där kom Maya Maria Lindahl och rullade förbi. Jag blev förvånad. Hon blev förvånad. Glad och ledsen. 

Såg underläppen darra samtidigt som hon ville skratta. Hon har gråtit och varit ledsen hela dagen. Tills jag kom hem. Tills hon och jag gick hand i hand till affären. Rent praktiskt är det nästan omöjligt att gå hand i hand och samtidigt dra en rullstol.. men allt går med träning.. för allt behöver inte vara precis som allt annat.

Hon blev ledsen igen, när hon fick mat. Övertrött. Längtade tillbaka till all rolig personal (som är helt underbara), kompisarna och allt annat kul som inte pappa kan ge.

Jag ger det jag ger. Gör mitt bästa och vet att det räcker långt.

Det här mailet börjades skrivas igår, men jag var trötter och slumrade i soffan, och sen orkade jag inte, eller glömde helt enkelt bort.

Natten har varit ganska rörig. Maya har varit orolig, drömt och haft en täppt näsa. Jäkla snorkråkor att störa vår nattsömn.
Det är ändå skönt att hon ligger i sin säng. Det underlättar när man kan höja sängen utan att själv behöva lyfta och hålla henne upprätt. Få nässpray liggandes är ingen höjdare.

Höfterna krånglar ibland, hon har besvär med sina ben. Ont och besvärligt för både henne och oss som sköter om henne.

Maya längtar jättemycket efter kortis (pappa är verkligen trist, på sant), så idag var vi och hälsade på där. Oj, vad hon trivs.

Jag är stolt att hon är så självsäker och vågar. Vill. Jag är glad att hon alltid är nära till skratt. Förstår humor på ett vuxet sätt, och har en livsglädje som är svår att finna i världen..

Kvällens musik

Skutan går på rätt köl. Möjligen lite stormigt, men inte mer än vad skepparn tål
Nu ska vi bekämpa dom, de små hårda rackarna om gömmer sig i näsan. Dom ha mött sin överman..

/Uffe