Dag 3:
Vaknade och tänkte direkt på att ta en snus. Har en dosa i kylskåpet, den lockade imorse. Men, nej.. Jagskaaldrigtaensnusmerihelalivet.
Dagen har varit ett helvete men ändå väldigt hanterbart. Många tankar. Som vanligt.
Värst är irritationen. Som dynamit. För ingenting och gud prövar mig. Allt går liksom stolpe ut, det är en sån period i livet.
Går in i ett köpcentrum, ska handla och ser att det knappt är några köer. Handlar det jag ska och jag handlar fort och effektivt, så ekologiskt som möjligt och självklart närproducerat om det går. Alltid retar det någon, eller hur?
Polariseringen går fort med sociala medier.
När jag kommer till kassan är det värsta köerna. Liksom vart kom dom ifrån? Typiskt, jävla Bjarne tänkte jag, måste du alltid följa med mig?
Till och med bland nära vänner skapas avstånd, som vallgravar och murar som muras. Sten efter sten skymmer sikten och vi kommer allt längre ifrån varandra. Dumhet föder dumhet.
Muren
Sen kan den växa igen. Den kalla muren som skiljer oss åt. Med rosor och timotej. Så vi kan förenas igen.
Undrar vad det kommer kosta? Undrar vad det vi har framför oss kommer leda?
Hur många tänker på det som verkligen sker i världen? Syrien attackeras återigen. 100 000 tals människor på flykt. Turkiet ligger strategiskt till.
Samtidigt smälter isarna och temperaturen stiger och orsakar enorma konsekvenser. Stora områden är starkt hotade av översvämningar. Nederländerna, Bangladesh, och även mindre områden men även de kommer innebära katastrofer. Tänk er stora delar av Blekinge under vatten? Vart ska vi ta vägen?
Samtidigt som isen smälter vid våra poler så krigar vi mot varandra. Har en psykopat i Ryssland. En ännu värre psykopat i Nordkorea. En narcissistisk mytoman, bakåtsträvare och en blandning av Ryssland och Nordkorea.
Jag är ingen som tror på konspirationer, men att det för nåt år sen började skickas ut foldrar om sånt man ska ha hemma om katatsrofen är här, tror inte jag är en slump.
Ju mindre och mindre en isbit blir, så fortare smälter den.
Kvällens nostalgi
Hur gör vi när stormen av flyktingar kommer emot oss som en strid flod?
Står på bron med kulsprutor?
Tack Greta för att du vågar. För att du finns, kanske det finns en liten chans..
A light in the black..
Socker triggar suget. Helt klart. Situationer triggar. Att sätta sig ner vid datorn och skriva. Ta en snus. Coola ner.
Så, jag får alltså försöka bli så ren som möjligt.Från socker, och gifter.. Ska tänka mig för..
En tår på kinden. Ett snett leende. En sväng i livet.
Maya somnar. Lycklig och trygg. Som alla barn borde få göra. Jag tror att jag är en ganska bra pappa, en förälder som gör vad jag kan, och lite till. Fuck jantelagen, för jag är bra. Som fan.
Men alla har en baksida. Kolla i spegeln. Vi alla springer troligen in i dom då och då och gör våra fel.
Dag 3 har varit en bra dag. Jag har varit rak och ärlig mot Maya och berättat att jag inte är arg alls på henne men på allt annat. Då skrattar hon och då kan man själv inte låta bli att skratta.
Hon somnar nu. Snart.
Vardagensbestyr. Roddandet är över för ikväll. Uffe har egentid ett par timmar.
/U
/Uffe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar