Kort uppdatering från Stationsgatan..

.. Ny assistent, Amanda, och känslan är väl att vi haft turen att få tag i ytterligare ett guldkorn till assistent och människa.
Jag är ju alltid misstänksam och skeptisk, men mest väldigt lyhörd på känslostämningar och troligen en inre rädsla av att det som känns så bra inte blir bra.

Tokiga tankar. Dumma tankar. En pappas tankar.

Precis som att den här pappan även måste börja släppa på banden jag bundit till Maya. Jag måste låta henne få göra sånt hon inte vill. Jag måste ta kommandot över mina egna känslor och inte låta katastrofen styra.

Precis som med min son, han klarar sig, han fixar livet, ändå vill jag finnas där vid hans sida så han vet att han faktiskt har en hand att hålla i om livet stormar.

Jag tycker fortfarande att det är skönt att ha min mor vid min sida. Veta att hon är där. Att hon stöttar och lyssnar. Trots mina 53 bast.

Jag är alltid hennes barn. Som Maya och Alex till mig..

Kortishelg den här helgen. Hon åker redan imorgon, och jag ska till gymet. Har haft en alldeles för lång period utan träning och nu skriker kroppen efter att få komma iform igen.
Låta hjärnan vila och kroppen jobba. Känna hur det skriker i musklerna. Må illa av mjölksyra.

Funderar på hur långt man kan pressa denna gamla kropp? Den är ju faktiskt fortfarande en ganska vältränad sådan.

Var missnöjd och negativ på jobbet innan påsk, eller egentligen innan vi åkte till fjällen. Nära att bara säga upp mig och ta några andra erbjudande jag fått.
Den bekräftelsen är riktigt nice (trots att jag skrev att jag inte behöver bekräftelsen), att bli uppringd av skola och företag och få frågan om jag vill börja jobba hos dom måste ju betyda att jag kan mitt jobb..

Men.. jag blir nog kvar.. Tänkt mycket och inser att jag måste vända tankarna på jobbet. Göra mitt bästa för att sprida lite glädje och kärlek både hos trötta elever som hos utslitna jobbarkompisar..

.. för vem orkar gå omkring och känna sig arg och bister??

Maya har fått en ny diagnos. Lindrig utvecklingsstörning, eller intellektuell funktionsnedsättnig. Hon har gjort en stor psykologundersökning som visar det jag förstått ganska länge. Hon är inte riktigt med på allt. Ändå..

Den allra underbaraste unge. Så glad. Kvittrande från morgon till kväll. Finurlig och med en humor som inte ens vuxna förstår..

.. sen kan hon ju vara en riktigt jobbig liten fröken. Trotsig och sur som ättika, men dom stunderna är inte ofta, de är sällsynta..

.. Jag studsade fram idag, i solens varma famn, kände livet rusade inom mig.. Kände lusten att leva, pirrig längtan utan några som helst krav, utan någon klump av ångest, utan någon desperat känsla av att inte hinna..

Sluta leta och håll ögonen öppna så du inte missar chansen..

Blir fiske hela helgen tror jag. Fiske, träning och chilla i min ensamhet i mitt enkla vackra hem. Där bohemen bor. Där knappt IKEA existerar.. Annorlunda precis som jag..

/Uffe